Genom att värmefotografera en byggnad kan man spara pengar genom lägre uppvärmningskostnader om brister i klimatskalet kan åtgärdas, och samtidigt få ett bättre inomhusklimat då man lätt hittar golvdrag och dåligt tätade fönster och dörrar.

Värmefotografering, eller termografering, är en enkel, snabb, billig och helt oförstörande metod, och resultatet visas i tydliga bilder, i de efterföljande rapporterna.

Exempel på rapporter:

Besiktningsrapport

Besiktningsprotokoll

Tryckprovningsrapport

 

Man kan även hitta vissa typer av fuktskador, dåligt lagda golvvärmerör, läckor i golvvärmerör, eller bara lokalisera rören eller ledningarna före man börja borra i ett golv med golvvärme.

Enklare u-värdesberäkningar på fönster kan göras, som underlag för renoveringar och reparationer.

Vid husköp och försäljning kan en värmefotografering vara ett bra komplement till energideklarationen, liksom vid efterkontroll av mer omfattande renoveringsarbeten och tillbyggnader.

Som tidigare nämnt så är det bättre ju tätare en byggnad är ur värmesynpunkt. Det är inte vädret, dvs blåsten som skall bestämma hur mycket luft som skall komma in i, eller i värsta fall ut ur, ett hus, det skall ventilationsanläggningen göra. Moderna hus med till och frånluftsaggregat skall alltså vara så täta som över huvud taget är möjligt.

Dock måste man vara försiktig om man tänker täta äldre hus som inte har mekanisk ventilation och in-luftsventiler, utan har självdrag som fungerar genom otätheter i byggnaden. Ofta hör man att ”ett hus skall inte vara för tätt, då kan det bli fuktskadat och bildas mögel”, men detta gäller alltså inte moderna hus med ordentliga ventilationssystem utan äldre hus.

Energifakta
Värmeförluster ifrån en villa. ( enligt energimyndigheten)

Bild: Energimyndigheten

Det svenska genomsnittshuset 2009:
Boyta: 149 kvadratmeter
Total energianvändning: 23 980 kilowattimmar per år
Hushållsel: 6000 kilowattimmar per år
Varmvatten: 4500 kilowattimmar per år
Uppvärmning: 13 480 kilowattimmar per år

Bild och text ovan är kopierad ifrån energimyndigheten.
Genom klimatskalet går alltså ca 16500 kwh per år, (om varmvatten och hushållsel under sommarhalvåret räknas bort), till en årlig kostnad på ca 24750 kr. (Totalt elpris 2011 är 1,50 kr/kWh enligt Energimarknadsinspektionen.)
Ofta är det relativt enkelt att finna och åtgärda fel som minskar förlusterna med några procent, vilket vanligen betalar sig på kort tid. Otäta fönster och dörr liksom brister i isolering på vindar och vindsluckor/takluckor är vanliga fel som relativt enkelt och billigt kan åtgärdas. Källargrunder är oftast dåligt isolerade, och värme känner inga riktningar så den går lika bra ut genom en dåligt isolerad källarvägg som ett vardagsrumstak. Att man vill isolera tak mer än väggar och golv beror på att det oftast är varmare uppe vid taket än vid golvet, men värmen i sig kan läcka ut lika lätt åt alla håll.

Ett annat vanligt fel är inbyggda spottar i tak på övervåningar. Här blir ofta isoleringen skadad vid monteringen, vilket kan göra taket så kallt att fukt kondenserar på taket, speciellt i badrum där luften kan blir mycket fuktig, med mögelpåslag som följd. I värsta fall är monteringen så dålig att fuktig luft kan strömma upp på vinden och kondensera där när det är kallt.

Läs gärna mer på http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/hemmet/uppvarmning/